Torgskräck
Agorafobi, eller torgskräck som det också kallas ibland, handlar (som jag har uppfattat det) i princip om att man får ångest av att vara runt människor.
Enligt wikipedia: "Agorafobi är en fobi för offentliga platser. Det är en allmän missuppfattning att personer som lider av agorafobi är rädda för öppna platser. Det är snarare befolkade offentliga platser speciellt under trängsel som är ångestskapande. Man gör en uppdelning av agorafobi utifrån huruvida patienten lider av panikattacker eller inte."
Jag har inte agorafobi vilket jag självklart är glad för (om man nu kan vara glad överhuvudtaget att man har någon form av panikångest syndrom) men jag vet andra som har det. Som jag har uppfattat det är hemmet ofta en säker plats för dem, relativt riskfri från PÅ-attacker. För mig är det tvärt om. Risken för en attack är som störst när jag är hemma då min ångest är kopplad till att min yngre bror ska försvinna.
Att vara rädd för att gå hem, oavsett vad man är rädd för, är en fruktansvärd känsla. Häromdagen tänkte jag, att om det inte hade varit för att jag får ångest hemma, så skulle jag ha problem med att kliva upp ur sängen på morgonen. Så på något väldigt konstigt sätt är jag tacksam över min panikångest... på något extremt konstigt sätt...
Kommentarer
Trackback
