På BUP fick jag träffa en manlig psykolog som förklarade allting för mig, med hjälp av "barnsliga" liknelser. Han sa att jag skulle föreställa mig ångesten som en kanin och att varje gång jag oroade mig så skulle jag tänka att mina orostankar var som morötter för kaninen. Ju mer jag oroade mig desto större blev kaninen/ångesten.

Efter att ha gått på BUP i ungefär ett år mådde jag bättre, och jag kunde hantera situationen.